Vecka 19

När jag sitter hemma och jobbar hela dagarna, och knappt blir störd av någon annan under arbetsdagen, så börjar jag fundera över en massa saker.

Till exempel funderar jag en del över mina aktier och hur bolagen utvecklar sig i framtiden. Jag funderar en hel del över människor jag ser genom fönstret (men inte känner), över polisbilar och ambulanser som far förbi med sirener och blåljus utanför lite då och då, jag tänker på vädret, på kommande sommaren och om det kanske blir en bra svampsäsong i år. En sak jag fastnat för är ämnet hållbarhet och vad det betyder.

Hur hållbar är min egen portfölj egentligen? Och är den hållbar hela vägen?

Jag har nu 40 aktier spridda över olika branscher och marknader. Det är fler än genomsnittsportföljen skulle jag nog säga. Kan man med så många aktier fortfarande säga att portföljen följer ett hållbart tänk? Eller kan man med så många aktier acceptera att nån aktie ramlar utanför hållbarhetsmåttstocken? Vad ska man ha för måttstock vad gäller hållbarhet?

Hållbarhet är viktigt för mig men när man börjar kika på detta så inser man snabbt att det är ett oerhört brett begrepp med många delar. Jag misstänker att de flesta, när de pratar hållbara produkter, bara eller till stor del tittar på vad produkten gör och är bra för när den säljs och används, dvs det vi själva kommer i kontakt med.

Hållbarhet delas upp i tre områden:

Jag såg en kort dokumentär idag från brittiska iTV om klädbolagens dumpning av överblivna plagg i afrikanska länder. Även hjälporganisationer skickar dit kläder de inte tycker är säljbara på den lokala marknaden. Dessa kläder kan delvis få nytt liv i och med att de kan sys om till nya kläder, men enbart en bråkdel av alla plagg är i ett sånt skick och sådana material att de faktiskt går att sy om och återanvända. Den stora massan av plagg som dumpas här är "lump", dvs oanvändbart material i mycket dåligt skick och skapar enorma sopberg och landfyllnadsmassor.

Ni kan se klippet här: https://www.youtube.com/watch?v=YnKEJprS3xM

Detta fick mig att fundera kring de olika stegen i en produkts liv - den så kallade Produktlivscykeln (Product Life Cycle). Det är en speciell strategi man måste ha med i sin affärsmodell som företag och tyvärr är detta så mäktigt och krävande att nog många företag inte drar detta fullt ut, kanske inte ens lite grann.

En produkts livscykel har flera delsteg och för att det ska vara 100% hållbart så måste man ta hänsyn till alla dessa delsteg.

Livscykeln börjar vid odlingen eller brytning av råvaran, beroende på vad det är för något. Odlade råvaror kan vara ekologiskt, biodynamiskt odlade, rättvisemärkta och med speciella aktiviteter knutna till mänskliga rättigheter (diskriminering, barnarbete, arbetsförhållanden, ersättning för utfört arbete). För gruvor och råvarufyndigheter gäller då att råvarans brytning ska ske med personsäkerhet, arbetsmiljö och omgivningsmiljö i fokus.

Företaget köper råvaran från sin leverantör. Detta kan vara en grundråvara t.ex. stålplåt, timmerstockar, råolja, plast på rulle, tyg i metervara osv. Men det kan också vara färdigsydda plagg, färdigsågade plankor, gjutna plastdetaljer osv

Hur väljer företaget sina leverantörer? Vad är fokus? Snabba leveranstider? Hög kvalité? Billiga priser? Högsta hållbarhetstänk?

När det inköpta materialet är redo att skickas iväg till företaget så finns olika möjligheter för transporten. Flyg, tåg, båt, lastbil är de varianter vi har. Långväga leverantörer i länder med billig tillverkning leder också till långa transporter mest sannolikt med flyg eller båt.

Hur stor vikt har företaget lagt vid denna del av livscykeln? Är pris på produkten så viktig att den långa transporten minskar i betydelse? Eller har företaget valt leverantörer så nära sig själv som möjligt med tanke på långa transporter och större behov av lagerhållning? "Just-in-time" leveranser? Bulkleveranser med dyr lagerhållning lokalt för att klara marknadens leveranskrav?

När produkten finns hos vårt företag kommer ytterligare transporter för att sprida ut produkten till olika mellanlager hos större kunder, agenter och säljkanaler. Dessa transporter är kortare och går relativt ofta med lastbil och tåg, lite längre bort även med flyg. En del företag har här satsat på biobränsle för sina lastbilar så att det ska vara miljövänligare att frakta produkterna.

Men hur är det med transporterna tidigare från leverantör till vårt företag? Många företag inom e-handeln erbjuder snabba transporter till oss kunder med praktiskt taget en leverans samma eller nästföljande dag direkt till dörren. En enorm logistik och massor med transporter, kanske inte alltid så miljövänligt ändå?

När sedan produkten till slut finns ute i butik så att vi kan köpa den så finns här också många saker att beakta. Här kommer konkurrensen in. Ibland finns ju flera aktörer som säljer liknande varor och alla försöker locka kunderna med sina produkter. Här spelar pris en allt större roll. Konsumenterna övertygas sällan genom produktens hållbara livscykel och goda kvalité utan jag känner att det nästan uteslutande är priset som styr.

Om produkten ratas av kunderna börjar företaget att undersöka vad som är fel och inte sällan går man tillbaka i livscykeln och ser över var man kan reducera kostnader eller hur man kan göra produkten mer attraktiv.

Nästan alla produkter säljs i någon form av emballage. Det kan vara en pryl i en kartong, färskvara i speciella anpassade plastförpackningar eller självplock där kunder använder plast- eller papperspåsar. När produkten används blir det massor av emballage över.

Så en produkt som är hållbart tillverkad och / eller tänkt att vara bra för miljön under dess användande, kan ändå bidra med massor av emballage som sedan ska hanteras. Men det går ju av förklarliga skäl inte sälja alla slags varor utan emballage, det är ju många gånger en hygienfråga.

Går det då att återvinna emballaget? Ja många gånger har företaget lagt ned en hel del jobb med att emballaget enkelt ska kunna källsorteras och återvinnas, men tittar man sedan i soprummet där man bor så tar allt källsorteringstänk slut vid instruktionstavlorna och folk slänger vad som helst bara där det finns plats.

Vad händer sedan med produkten efter att dess användning är över? Produkten eller dess emballage måste tas om hand på något vis efter att den inte går att använda längre. Det är dock inte så enkelt för många varor innehåller elektronik och batterier, som i sin tur innehåller en hel del skadliga kemikalier. De kan inte på ett enkelt sätt återbrukas och formas om till någon ny produkt.

Det finns möjlighet att lämna uttjänta produkter på återbruken där de sorteras på ett mycket bra sätt. Alla elektronikdetaljer och batterier tas om hand på särskilda ställen på återbruket och här finns en eftermarknad där utvinning av viktiga metaller så som silver, koppar mm kan göras. Detta har jag också ett dokumentärer om, där de elektroniska detaljerna skickas i stora mängder till fattigare länder där personer helt utan andningsskydd och personsäkra verktyg sitter och plockar isär gamla kretskort och detaljer för att kunna sortera ut det som eventuellt har ett värde och kan smältas ned igen. Detta är ett led i vårt slit-och-släng-tänkande där vi alltid vill ha den senaste, coolaste produkten.

Mobiltelefonen är exakt en sådan produkt. Det är oerhört korta livscykler på dem. 3 månaders utveckling av en ny produkt, 3 månaders försäljning och därefter 3 månaders avveckling. Sedan är det dags för en ny variant. Och för att vi alla ska kunna följa de senaste trenderna och göra allt som numera ska ske digitalt så måste vi uppgradera oss hela tiden med ny teknik fastän de gamla prylarna fortfarande fungerar.

Hela tiden kommer jag tillbaka till hur företaget agerar och tänker kring aktuellt steg i produktlivscykeln. Visst det är enormt svårt att se om de bolag vi investerar i har "rent mjöl i påsen" och ett genomgående hållbarhetstänk?

En del företag är väldigt duktiga på att förmedla hur de tänker och agerar i alla steg - t.ex. Axfood och AAK. De har detaljerade hållbarhetsredovisningar där de visar hur deras strategi och arbete fungerar genom hela livscykeln. Jag önskar att alla företag gjorde lika, men det är tyvärr fortfarande pengar som styr det mesta. Frågan är på vilken nivå man själv ska fokusera och vad man kan acceptera för att fortfarande sova gott om natten...

Hur ligger vi till på börsen?

Börsen rör sig inte så mycket uppåt som tidigare, det ser mer ut som en sidledes rörelse där vi studsat emot motståndet vid 1600. En "dubbel-nolla-nivå" är ju ett starkt motstånd och kräver lite mer kraft för ett genombrott. Det blir spännande att se om indexet bryter igenom 1600-nivån uppåt eller om den vänder ned för en ny nedgång så småningom.

Jag har inte gjort så mycket med mina innehav senaste tiden. De har fått ligga kvar orörda och fortsätta sin återhämtning. Ett innehav har jag sålt och det var investmentbolaget Svolder. Jag har haft dem sedan oktober förra året, men de har inte alls gått som jag tänkt mig och nu sålde jag av dem. Jag har dock inte bestämt mig än vad jag ska köpa för de pengarna, men jag får fundera ut något de kommande dagarna.

Om man tittar på hur de största investmentbolagen har utvecklat sig sedan 2019-01-01 jämfört OMXS30 så ser man att Svolder ligger i botten tillsammans med Industrivärden och OMXS30-indexet. Bäst hade varit att ha Creades, Bure Equity eller Lundbergs under den här perioden... Jag får försöka välja bättre nästa gång.

I lördags höll jag den första webinariet med en grundkurs i aktiekunskap. Jag hade aldrig gjort detta förut, i alla fall inte en heldag, men det var riktigt kul och inspirerande och något jag kommer fortsätta med. Även om det känns lite konstigt att sitta där för sig själv och prata, eftersom jag inte ser deltagarna när jag presenterar, så blir det ändå som att prata inför en grupp i en lokal. Vilka bra verktyg det finns idag och då kan också vem som helst vara med utan att behöva reda land och rike runt.

Ha en fin börsvecka